Motala Kommun tecknar mångårigt avtal med Gate Security. Kameraövervakning från Gate Security installeras på kommunens återvinningscentraler. På plats installeras avancerade övervakningskameror från Sony, både fasta och rörliga, med inbyggd videoanalys, DEPA Advanced. Övervakningskamerorna kopplas till en larmcentral som i realtid övervakar återvinningscentralerna dygnet runt. Larmcentralen tillkallar väktare vid larm.

Återvinningscentralerna kräver kameraövervakning dygnet runt, samt i realtid, för att förhindra att verksamheten utsätts för sabotage eller skadegörelse. Detta åstadkommes genom att övervakningskamerorna kopplas till ett kameraövervakningssystem som hanterar inspelnings- och övervakningslösningen.

Larmhanteringen övervakas och granskas i sin tur av utbildad personal i en larmcentral. Övervakningskamerorna har en inbyggd teknologi som kan skilja mellan verklig rörelse och rörelse i miljö, vilket gör att antalet falsklarm till larmcentralen minimeras. Detta gör att så gott som endast verkliga larmhändelser aktiveras, vilket i sin tur gör att kameraoperatörens arbetsflöde och nätverkets bandbredd maximeras.

Kameraövervakning har historiskt sett varit beroende av ingripande och kontroll från människa, där operatören för kameraövervakningssystemet varit gränssnittet mellan aktivering av larm och larmhantering.

Oförmåga från operatören att bevaka och hantera flera larm samtidigt, nämns ofta som den svaga punkten i traditionell kameraövervakning. En användning av intelligent videoanalys och larmanalys har gett en reducering av arbetsflöde för operatören, genom att man har förkonfigurerade larmaktiveringar kopplade till förprogrammerade handlingar.

MSB kartlägger i vilken omfattning kommunerna valt att lägga ut sin IT-verksamhet hos annan aktör.

Kartläggningen fokuserara på det som är kritiskt för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, genomför kartläggningen och resultatet ska presenteras nu i början på året.

Resultaten ska öka MSBs förmåga att stödja kommunernas förebyggande arbete.

I förra veckan kom besluten kring tillstånd för att bedriva yrkeshögskoleutbildningar från Myndigheten för Yrkeshögskolan. Nackademin fick tre helt nya utbildningar beviljade inom IT, vilket gör att IT blir det enskilt största utbildningsområdet.
– Vi har sett behovet av kompetens kopplat till samtliga områden inom IT växa i samband med den digitala framväxten under de senaste tio åren. Rekryteringsbehovet bland företagen stannar inte av, utan blir bara större och större, säger rektor Anders Wikström.

Utöver sju befintliga IT utbildningar tillkommer nu tre helt nya utbildningar: Kravanalytiker, CRM-konsult och Front-end utvecklare.

– Efterfrågan på alla typer av utvecklare och programmerare fortsätter att öka och utbildningen till front-end- utvecklare speglar den tendensen hos företagen. De andra två visar också på bredden inom våra IT-utbildningar. Från utvecklare till krav-analytiker där du ansvarar för hela kravbilden i ett projekt eller CRM-konsult där du har koll på både de tekniska applikationerna men även kundrelationen, fortsätter Anders Wikström.

Samtliga IT-utbildningar kommer att drivas tillsammans med företag från branschen enligt yrkeshögskoleutbildningarnas framgångskoncept. De startar till hösten i Nackademins lokaler vid Karolinska utanför St Eriksplan.

Det blir fängelsestraff för de båda åtalade i härvan som följde på värdeföretaget Panaxias konkurs. Två före detta chefer döms till ett år och nio månaders fängelse respektive ett år och sex månader.
De fälls för trolöshet mot huvudman, grovt brott, för att genom att ha missbrukat sin förtroendeställning i Panaxiakoncernen. Mannen och kvinnan ska solidariskt betala fem miljoner kronor i skadestånd till Panaxias konkursbo.

Tingsrätten har dock helt frikänt mannen och kvinnan från fem av sju åtalspunkter. Rätten har också ogillat yrkandet om näringsförbud och skadeståndsyrkanden från Panaxiakoncernens konkursbon på knappt 27 miljoner kronor.

För att ta del av erfarenheterna från de senaste årens brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete i Holland arrangerar Stiftelsen Tryggare Sverige en studieresa för Lunds kommun.

Holland har under många år varit ett framgångsrikt land när det gäller brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbete. Ansvariga myndigheter och kommunala aktörer har visat på stor initiativförmåga och idérikedom när de har utvecklat det brottsförebyggande arbetet. Man har till exempel infört ett system för att certifiera bostäder och bostadsområden, vilket har minskat antalet bostadsinbrott med cirka 50 procent. I nybyggda områden sker 90 procent färre bostadsinbrott jämfört med liknande äldre områden.

Under studieresan tittar gruppen bland annat närmare på Hollands mer liberala drogpolitik. Vilka konsekvenser kan skönjas och hur ser framtiden ut? Man studerar hur Amsterdam stad planerar och organiserar det trygghetsskapande arbetet inför och under vad som kan vara en av världens största gatufester, nämligen King´s Day (fördetta Queen´s Day) som går av stapeln 26 april 2014. Därutöver kommer frågor som rör cykeltrafiken och skadegörelse att fångas upp under dagarna i Amsterdam.

Även när det gäller samverkan mellan näringslivet, kommunala aktörer och polisen är Holland ett framgångsland. För att studera hur man i Holland hanterar samverkansfrågor kommer man bland annat besöka Inrikesdepartementet och forskningsbyrån DSP-groep vilka arbetar med samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Där gruppen även träffar lokala representanter från stadsförvaltningen och från polisen i Amsterdam som kommer berätta mer om deras brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Internetsäkerheten är låg på svenska företag. Knappt två av tre företag har implementerat dnssec och skydd mot ddos-attacker. Dessutom är det upplevda behovet av dessa skydd lågt – inte ens ett av tio företag anser sig vara i stort behov av en högre grad av säkerhetslösningar. Detta avslöjar en undersökning gjord av TNS Sifo på uppdrag av TDC.
– Att endast två av tre företag har en högre grad av internetsäkerhet är alarmerande i sig, men än värre är att så många inte ens känner något behov av det. Internet har en ökad betydelse för företagens affärsverksamhet och därmed även deras lönsamhet. Bristen på, och omedvetenheten kring, företagens internetsäkerhet är ett hot, och bör därför innebära ett större incitament att se över riskerna och agera därefter, säger Peter Bianconi, produktledningschef på TDC Sverige.

14 procent av de undersökta företagen har nästa generations brandvägg. Även om det är få som har dessa brandväggslösningar, är de desto mer nöjda: 80 procent tycker att lösningarna är bra. Fler än hälften av de undersökta företagen som inte har nästa generations brandvägg, 58 procent, anser dock att de inte har behov av detta.

När TDC frågade IT-avdelningarna om deras behov hamnade allmän internetsäkerhet först på plats sex och nästa generations brandvägg på plats tio. Såväl policies, mobilitet, högre kapacitet som byod värderades högre än säkerhet.

Det kan dock finnas generationsskillnader. När TDC i samarbete med TNS Sifo under våren 2013 undersökte morgondagens IT-chefer så såg man att dessa var betydligt mer fokuserade på säkerhet jämfört med dagens chefer. 29 procent av IT-studenterna ville satsa på säkerhet, vilket är nästan dubbelt så många som dagens IT-chefer.

Tillsammans med en rad aktörer inom såväl privat som offentlig sektor har MSB tagit fram en handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Utgångspunkt för handlingsplanen är elva viktiga samhällssektorer.
– Vi har tagit fram den här handlingsplanen för att kunna möta det moderna samhällets utmaningar när det gäller skydd av samhällsviktig verksamhet. Arbetet har genomförts i nära samverkan med en rad olika aktörer och är ett bra exempel på privat-offentlig samverkan, säger Clas Herbring, biträdande enhetschef på MSB.

Ett systematiskt säkerhetsarbete är nödvändigt för att uppnå ett grundläggande skydd av samhällsviktig verksamhet och i handlingsplanen har elva olika sektorer med viktiga samhällsfunktioner identifierats:

• energiförsörjning

• finansiella tjänster

• handel och industri

• hälso- och sjukvård samt omsorg

• information och kommunikation

• kommunalteknisk försörjning

• livsmedel, • offentlig förvaltning

• skydd och säkerhet

• socialförsäkringar

• transporter

Handlingsplanen vänder sig till alla som äger och bedriver samhällsviktig verksamhet och nu inleds arbetet med att genomföra intentionerna i handlingsplanen.

– Tack vare det goda samarbete vi haft med berörda aktörer i arbetet med handlingsplanen har vi redan kommit ett steg på vägen. Nu ska innehållet omsättas i praktiskt genomförande med målet att all samhällsviktig verksamhet har ett integrerat systematiskt säkerhetsarbete i sin verksamhet på lokal, regional och nationell nivå senast år 2020, säger Clas Herbring.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar under perioden 2014–2017 åtta miljoner kronor på Försvarshögskolans forskningsprogram för europeisk säkerhetsforskning (Eurosec).

Forskningen ska bland annat ge svar på vad det kostar att inte samarbeta kring krishantering i Europa.

– Det här är så klart fantastiskt roligt, både för oss i programmet men också. för hela Försvarshögskolan. Det är en kvittens på att det vi gör är relevant och av intresse, säger Magnus Ekengren, docent och chef för Eurosec.

Krishantering är för närvarande det samarbetsområde som växer snabbast i EU. Unionsinstitutioner och lagstiftning är på plats. Nu gäller det att omsätta EUs kapaciteter i praktiken på bästa sätt. Och här kan alltså forskningsprojektet “Krishanteringssamarbete i Europa: kostnader för ‘icke-samarbete’” ge ett viktigt bidrag.

På måndagen (13/1) skickades ett falskt pressmeddelande ut med information om att smörgåsgurka tvättats i avloppsvatten. Orkla Foods Sverige ser ytterst allvarligt på det inträffade och vidtar omgående juridiska åtgärder.
– Det här är en mycket allvarlig kränkning av vårt företag. Att på ett så utstuderat sätt försöka skada våra varumärken och skrämma våra konsumenter är fullkomligt oacceptabelt. Vi har självklart kopplat in jurist i ärendet, säger Patrik Andersson, Orkla Foods Sveriges vd.

Det falska pressmeddelandet resulterade i en nyhetsartikel på Skånska Dagbladets webbsida. Nyheten hann ligga ute i en kvart innan bluffen uppdagades. Pressmeddelandet hade skickats genom en anonym e-postserver, där användaren kan få det att se ut som om mailet skickats av någon annan än denne själv.

– Nyheten om att smörgåsgurka sköljts i avloppsvatten är fullständigt felaktig. Som konsument kan du lugnt fortsätta att köpa Felix gurkprodukter, säger Patrik Andersson.

Flera andra organisationer och varumärken har under den senaste tiden drabbats av liknande bluffnyheter.

G4S Risk Solutions har arbetet tillsammans med Skandia under ett antal år och de senaste månaderna har samarbetet utvecklats.
– Tidigare har vi använt Risk Solutions främst när vi varit i behov av snabba åtgärder. Under de senaste månaderna har vi dock valt en ny inriktning där vi använder oss av ett bredare tjänsteutbud och där vi lägger mer fokus på planering och på förebyggande åtgärder, säger Fredrik Jansson, General Security Manager på Skandia. (Fredrik Jansson till höger i bild, vänster Andreas Kärki från G4S)

G4S Risk Solutions leverans till Skandia bygger på balansen mellan snabb problemlösning och långsiktig planering.

– Det är alltid tacksamt att arbeta med kunder som har en väl fungerande säkerhetsorganisation och där det finns en säkerhetskultur. I de fallen kan vi lägga mer fokus på det förebyggande arbetet och på att skapa mervärden för kunden, säger Andreas Kärki på G4S Risk Solutions.

Både Andreas Kärki och Fredrik Jansson pekar på vikten av långsiktighet i säkerhetsarbetet. En stabil relation med en säkerhetspartner som är väl införstådd i verksamheten, underlättar det långsiktiga arbetet, menar Fredrik Jansson.

– Tyvärr upplever jag det som att samhällsklimatet blir allt hårdare. Det innebär också att de generella säkerhetsutmaningarna och behovet av mer kvalificerade säkerhetslösningar ökar. För oss är det viktigt att funktionen i de tjänster vi köper in är pålitlig och att det är hög kvalitét i leveransen. Så länge de kraven uppfylls klarar vi också av att ligga steget före i vårt säkerhetsarbete, avslutar Fredrik Jansson.