Svenska företag, svensk innovation och svensk entreprenörsanda når stora framgångar, inte minst i Europa. Svenska techbolag och e-handelsföretag är ofta internationellt verksamma från dag ett. Ett skavande problem, som de delar med andra företag som verkar online i Europa, är dock svårigheterna att klara av att möta alla regelverk. Många länder har egna regler som företag måste anpassa sig till. Det är krångligt och skapar osäkerhet. Utvecklingen bromsas. Det menar Erik Olofsson, Nordenchef Stripe.
EU:s medlemsländer vill skapa en reglerad ekonomi som ger skydd och säkerhet åt en halv miljard människor. Och höga krav står inte i motsättning till ekonomisk tillväxt. Det visar Europas stigande välstånd. Vad företag önskar är att dessa regelverk harmoniseras.
Den gemensamma inre digitala marknaden lämnar ur det perspektivet en hel del mer att önska. Enligt en studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, menar tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt. Nästan två tredjedelar (64 procent) bedömer att de skulle haft verksamhet i minst tio europeiska länder om reglerna varit mer likartade i hela EU. Därtill menar 42 procent av beslutsfattarna att efterlevnad blir allt svårare när reglerna blir fler och spretar mellan olika länder.
Om hanteringen av regleringar, efterlevnad och moms var enklare och likformig i de olika medlemsländerna skulle företag som verkar online, menar de själva, kunna öka sin omsättning med hela 30 procent. Sett till alla onlineföretag inom B2C i hela EU skulle enbart detta marknadssegment då kunna omsätta ytterligare 100 miljarder euro.
#2. Annonser
Dock är det självklart lättare att samordna regelverk i teorin än i praktiken. Att EU:s 27 medlemsländer har sina respektive politiska, juridiska och ekonomiska kulturer gör det bara än mer angeläget. Alternativkostnaden för denna fragmentering är uppenbar. Lägg därtill att endast 33 procent av företagen känner sig trygga med att de verkligen uppfyller alla regulatoriska krav i de länder där de verkar. För Sveriges del är siffran till och med något lägre, 30 procent. Tre fjärdedelar säger att de är osäkra på om de ens förstår vilka regler som berör just dem – i Sverige är siffran 77 procent. Det är häpnadsväckande uppgifter eftersom företag i värsta fall kan gå under om de inte följer reglerna.
Att bättre synkronisera regelverken är helt klart en grundläggande förutsättning om Europas onlineekonomi ska fortsätta utvecklas och vara framgångsrik
Europakommissionen har gjort den digitala utvecklingen till sin hjärtefråga och diskuterar nu en rad lagförslag. Det är lika viktigt att se över möjligheterna att samordna lagstiftning och rättsskipning som att hantera trender inom artificiell intelligens och kryptovalutor. Det är särskilt angeläget för mindre företag, med under 100 anställda. De är mest ivriga att utöka sin verksamhet till alla EU-länder, men hindras av överdrivet komplexa regelverk.
Utmaningen är inte enbart politisk. Teknik kan hjälpa företag att anpassa sig till de regler inom EU som berör dem. Det växande utbudet av verktyg för regelefterlevnad (RegTech) kan vara en del av lösningen. Faktiskt använder 70 procent av e-handelsföretagen redan nu teknik som hjälper dem att hantera regler och efterlevnad. Olyckligtvis är även denna marknad fragmenterad eftersom de verktyg som står till buds är begränsade och fungerar i varje land för sig. Det återstår mycket arbete för teknikleverantörerna att skapa integrerade lösningar som kommer tillrätta med problemen för alla länder och branscher. Det skulle ge Europas startups en helt ny kick.
Men självklart kan vi inte förlita oss på att tech-branschen själva ska lösa problemet med komplexitet. Att samordna nationella regelverk är själva huvudnyckeln till fortsatt tillväxt för den europeiska online-ekonomin och politiker måste fortsätta arbeta för detta mål. Ett bra exempel på konstruktivt samarbete mellan lagstiftare och teknikföretag är utvecklingen av digital identifiering. Där behövs, förstås, både ett samordnat regelverk samt de rätta tekniska verktygen.
Samordning av regelverk i Europa är på sikt en strategisk fråga för svensk konkurrenskraft. Sverige är relativt sett en liten marknad och många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Det gäller inte minst betalningsflöden. När de flesta betalningar nu sker online måste de kunna genomföras både säkert och smidigt. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter. En öppnare och mer konkurrensneutral handel bidrar dessutom till ökat välstånd och ett mer enat Europa som står starkare inför kommande kriser.
Erik Olofsson, Nordenchef Stripe
